I farten igen!
Med familj och vänner så långt bort känns det angeläget att skriva nu igen. Anledningen är mest för att älskade mamma och pappa ska få ta del av min graviditet (!), men ni är säkert fler nyfikna där ute.
Graviditet var det ja. Imorse vid åttatiden så satt jag och sambon i väntrummet och väntade otåligt på att få komma in på ultraljud. Jag var då i vecka 18 + 1 med beräknat besök av storken den 18 december. En halvtimme senare var jag i vecka 18 + 6 och bebisen beräknas dimpa ner på självaste Lucia! Att hoppa fram några dagar i graviditeten gick ungefär lika snabbt som att hoppa från B till E! Brösten växer så det knakar och jag funderar skarpt på om det inte är där lilla krabaten växer...
December är väl inte världens bästa månad att födas i men nu är ju i alla fall chansen att bebis inte kommer på min födelsedag eller julafton större. Men vi är många i familjen och bland vänner som är decemberbarn så någons födelsedag borde jag ju pricka in! Jag tror skarpt på att det faktiskt blir den 13:e, det känns rätt. Sambon tror skarpt på att det blir en pojke och han säger att han såg det på ultraljudet. Jag var mest glad över att allt såg bra ut och att det lilla hjärtat pickade!
Idag är en bra dag. Vi har sett vår bebis och vi har dessutom fått en lägenhet. Så i slutet på september lämnar vi den här skitlyan och drar mot en stor trea med gigantisk balkong! Lägenheten är superfräsh, ligger nära billiga mataffärer och riktigt nära bådas jobb. Området verkar barnvänligt och grönt. Dock var tapeterna i vardagsrummet något för mörka men jag hoppas på att någon snäll själ kan hjälpa till att sätta upp nya.
Jag tackar stort för denna fina dag för det var mindre fint igår. Lämnade nämligen underbara Norbotten och pappa/morfar för att flyga tillbaka till mindre underbara Västerås. Men på fredag bär det av till Göteborg för mys med sambon på hotell och för att träffa vänner! Och nu ni kära långtbortvänner, nu får vi stort och det kommer finnas gästrum/bebisrum så det finns inga ursäkter till att inte komma och hälsa på längre!
Här var det put!
Min lilla kat-unge
Krabaten
En stående bild så ner ser ansiktet tydligt. Näsa verkar inte ha svenskt påbrå, eller vad säger ni? Foten ser ni mitt emot näsan så det är en riktigt krumelur till bebis jag har. Vild och pigg är den också! När den sparkar kittlas det och ibland hoppar jag till av förvåning!
