symbios
Jag och Milian lever mycket i symbios. Han påverkas starkt av mitt humör och det gör ju att mitt eget humör förstärks av hans. Lite ping pong effekt. Om jag är sur blir han sur och jag blir surare. Om jag är glad blir han glad och jag blir gladare.
Idag har varit en pust, stånk och stön dag. Jag har inte vaknat upp på hela dagen och känner att hjärnan är inkapslad. Jag kommer liksom inte ut ur mig själv. Detta resulterade i ett oroligt litet barn som ville sova middag redan på förmiddagen. Annars brukar han vila först efter lunch. Att han fick vila var ju skönt för honom (Och för mig...). Jag tror dessutom förskolan har frestat på ordentligt, kändes som att jag fick med mig fel unge hem igår. Han var gnällig, tjurig och besvärlig. Jag önskar så att han kunde tala om för mig vad jag hade kunnat göra för att få hans tillvaro bättre. Inte fick jag kramas och ge kärlek heller.
Medan Milian vilade idag lyckades jag faktiskt städa hela huset. Det blir så mycket sot överallt från vår vedpanna, jag vet inte hur man ska bli av med det problemet. På eftermiddagen har vi varit hos Milians gammelfarbror på födelsedagsfika. Det var såklart trevligt men Milian var rastlös och jag disträ. Sen känns det alltid som om jag hamnar mellan stolarna, kommer aldrig in i något samtal.
Vädret är piss idag och eftersom jag är så anti fick det bli pizza. Pizza och en massa socker gör ju inte humöret bättre. Funderar alvarligt för att lägga om min kost till lättare mat.
Ni märker, här finns ingen större glädje idag. Jag har försökt med Ronjas vårskrik men inte ens det gav lite energi åt folket! Men jag sitter i alla fall här med min älskade skrotunge i knät och njuter av hans närhet. Det finns inget som får mig att må så bra som lite kroppskontakt med mitt barn. Ibland undrar jag om jag kommer pussa ihjäl honom.
Han har förresten redan börjat pussas på dagis.
Idag har varit en pust, stånk och stön dag. Jag har inte vaknat upp på hela dagen och känner att hjärnan är inkapslad. Jag kommer liksom inte ut ur mig själv. Detta resulterade i ett oroligt litet barn som ville sova middag redan på förmiddagen. Annars brukar han vila först efter lunch. Att han fick vila var ju skönt för honom (Och för mig...). Jag tror dessutom förskolan har frestat på ordentligt, kändes som att jag fick med mig fel unge hem igår. Han var gnällig, tjurig och besvärlig. Jag önskar så att han kunde tala om för mig vad jag hade kunnat göra för att få hans tillvaro bättre. Inte fick jag kramas och ge kärlek heller.
Medan Milian vilade idag lyckades jag faktiskt städa hela huset. Det blir så mycket sot överallt från vår vedpanna, jag vet inte hur man ska bli av med det problemet. På eftermiddagen har vi varit hos Milians gammelfarbror på födelsedagsfika. Det var såklart trevligt men Milian var rastlös och jag disträ. Sen känns det alltid som om jag hamnar mellan stolarna, kommer aldrig in i något samtal.
Vädret är piss idag och eftersom jag är så anti fick det bli pizza. Pizza och en massa socker gör ju inte humöret bättre. Funderar alvarligt för att lägga om min kost till lättare mat.
Ni märker, här finns ingen större glädje idag. Jag har försökt med Ronjas vårskrik men inte ens det gav lite energi åt folket! Men jag sitter i alla fall här med min älskade skrotunge i knät och njuter av hans närhet. Det finns inget som får mig att må så bra som lite kroppskontakt med mitt barn. Ibland undrar jag om jag kommer pussa ihjäl honom.
Han har förresten redan börjat pussas på dagis.
