Simply kat

Hellre frågvis än ovetande.

respektlös mamma

Publicerad 2012-06-28 22:10:59 i Allmänt,

Natten till igår vaknade Milian vid halv 5. Jag tyckte det var på tok för tidigt så jag försökte få honom att somna om igen. Han hade myggbett som kliade något otroligt på handen så först blev det att badda lite, men somnade om gjorde han inte. Jag försökte då stryka honom på handen och han blev dåsig men så hände något. Ilskan kom, han blev på ett riktigt konstigt och hetsigt humör och jag letade nya lösningar. Mitt i natten är inte jag så klartänkt men jag tänkte att jag får försöka ge honom en flaska välling. Idag är hans tredje vällingfria dag så jag tänkte att ilskan kanske hade med hunger att göra. Välling fick han, men sova skulle han inte. Då, där mitt i natten tänkte jag bara på hur trött han skulle vara på dagis om han inte sov lite till. Nu tänker jag att vi skulle stigit upp, han hade kunnat titta på barnprogram och jag hade kunnat sova. Då hade han också varit trött på dagis men kanske hade han kunnat lära sig något av det.

Sova tyckte jag att han skulle. Han kliade, han var arg, han var frustrerad. Jag blev frustrerad. Jag försökte hålla om och vagga. Milian blev argare och ville komma loss. Och av någon anledning tänkte jag att jag inte skulle ge mig. Så jag satt där säkert en timme med honom i armarna tills han tröttnade av utmattning. Dagen efter var han hes. Dagen efter var jag ledsen och hade en klump i magen. Varför gjorde jag så? Det finns ingen respekt i att hålla ett barn som inte vill. Visst kan man hålla om en kort stund bara för att visa att det är ganska skönt att bli kramad när man är arg. Men en timme? Hur ska jag kunna lära mitt barn att nej betyder nej om jag inte lyssnar på hans nej? Hur ska jag kunna lära mitt barn att det inte är ok att bli fasthållen mot sin vilja om jag gör så själv? Jag är arg på mig själv.

Mina armar ska vara frivilliga, det har varit en stark ståndpunkt i mitt korta liv som mamma . Jag bröt mot mina egna principer och jag bröt ett förtroende. Jag skickade ut en spik.  (Läs mer om spikar på bloggen Lycklig som ett barn)
Kommentarer (0)

dammsamlare

Publicerad 2012-06-27 00:07:46 i Allmänt,

Milians leksaker står fint uppradade i hans lilla hörn i vardagsrummet. Han har inte rört dem på flera dagar och snart blir de nog dammiga. Vi är ute mycket nu. Jag försöker få ordning på vår eftersatta trädgård och Milian hjälper till med stort engagemang. Han har mammas trädgårdhandskar på sig och använder en egen kratta till jordgubbslandet. Hans pappa arbetar också på trädgården men det har resulterat i en nedtrimmad rabatt. Vaddå planterade blommor?

Idag satte jag upp kompostnät för vårt trädgårdsavfall så när Milian kom hem från jobbet (ja, dagis alltså) satte vi igång att dra dit alla uppdragna björkar. Oj, vad vi slet och drog! Myggorna var på oss men ändå ville skrotungen aldrig gå in.

Jag har alltid sagt att jag vill bo i lägenhet och absolut inte ha en trädgård. Det är ju bara en massa jobb! Men så blev jag vuxen och idag är trädgården min frihet. Mitt barns frihet. Blommor kommer jag nog inte sätta på flera år. Finaste rabatten vi har är diket med alla vilda blommor och ogräs. Det är så vackert! Jag vill dock sätta en massa ätbart. Kryddväxter, lite morötter, smultron, you name it. Målet är att fylla Milians gamla sandlåda med jord och sätta lite redan i år. Men stan är långt borta och det är mycket att göra som det är. Jag hoppas dock på en frys full med sommar inför kommande vinter.
Kommentarer (1)

ganska så häftigt

Publicerad 2012-06-23 22:25:57 i Allmänt,

I december flyttade vi till vårt hus. Vårt eget hus! Då sa jag till sambon att det första halvåret kommer vara riktigt kämpigt men sen kommer det bara bli bättre och bättre.

Det är mycket som har hänt under det här halvåret. Vi har kommit i ordning i huset.  Milian har börjat på dagis och stormtrivs. Jag kör bil. Både jag och sambon har fått riktigt bra jobb och ekonomin börjar ordna upp sig. Det är ganska så häftigt.

Vi har mycket kvar att göra men jag är så glad över vårt hus, över att bo här och över allting runtomkring mig!
Kommentarer (0)

en midsommar att minnas

Publicerad 2012-06-22 22:25:38 i Allmänt,

Jag har alltid tyckt om midsommar. Inte för att jag firat särskilt mycket eller för att det har varit en stor partyursäkt. Midsommar har alltid varit en tid då jag uppskattat allt vad naturen har att erbjuda. Jag älskar den svenska sommaren och diken fulla med vildblommor. Att få fira midsommar som barnen i Bullerbyn har varit en dröm för mig och idag gick den i uppfyllelse. Jag har inte klättrat över gärdesgårdar och jag har inte plockat blommor men jag har haft en så fin dag med min son.

Jag och Milian började dagen med en mysig liten stund i soffan. Efter frukost gick vi ut i morgonsolen för att jobba i trädgården. Vi håller på att röja bort den tusen björkarna som står på tomten och rensa jordgubbslandet på ogräs. Grannen med hund  kom och pratade med oss en stund och sedan var dags att svida om för midsommarfirande vid hembygdsgården i byn. Jag tog mig modet att köra dit och det gick så bra! Hembygdsgården bjöd på dans kring stången, korv med bröd, kaffe, bulle och ballonger. Sedan hem till trädgården igen där det blev premiärdopp för Milian i poolen, mamma fick cider och slet ogräs. Grannen bjöd över på vin och hundlek. Mamma Kattis blev snurrig i bollen och han inte med att laga middag. Det fick bli matlåda ur frysen och rabarberkräm. Därefter en myggig promenad till min farbrors stuga där vi avnjöt gott sällskap och mängder med jordgubbar, glass, grädde och maränger. Som avslutning på en underbar dag somnade Milian med armen om sin mamma och utan gnäll och gråt.

Jag är så lycklig. Jag är så tacksam.

Glad midsommar på er alla!
Kommentarer (0)

tänk på barnen i Afrika

Publicerad 2012-06-20 23:26:36 i Allmänt,

Under min uppväxt visste jag inte så mycket om Afrika. Det enda jag hörde om kontinenten var "Tänk på barnen i Afrika", när jag inte orkade mer mat på min tallrik. Jag undrade alltid varför vi inte kunde skicka maten till dem istället om det skulle vara på det viset. Och vad var det egentligen för fel på barnen i Afrika? Jag förstod inte så mycket mer än att jag skulle få dåligt samvete när jag hörde den meningen.

I går morse låg jag och halvsov i soffan medan Milian tittade på barnprogram. Efter en stund hörde jag jingeln till "Tinga Tinga" och öppnade i alla fall ena ögat för att kolla. Tinga Tinga är en konstform från Tanzania och i Milians lekhörna i vardagsrummet hänger en stor Tinga Tinga-tavla. Tavlan är mycket färgglad och har många roliga djur som motiv. Han älskar den! De första leksaksdjuren han fick var ett gäng med afrikanska djur (och en tiger!?) och han var inte gammal när han lärde sig vad en zebra var. Han höll i sin zebra och pekade på Tinga Tinga-tavlan där det också fanns zebror. Några kossor eller får har han inte här hemma.

Många av de barnprogram jag har sett handlar om Afrika, Milian har flera böcker som handlar om barn i Afrika med fina bilder som öppnar dörrarna till många Afrikanska länder. Alla Milians påslakanset har afrikanska djur i sitt mönster. Nu har väl jag lite Afrikadille men det är så skönt att det finns så mycket mer än "barnen i Afrika" idag. Även för vuxna har det kommit mycket med Afrika-tema och jag tror att många har börjat få en helt annan bild av Afrika än bara fattigdom och hottentottar.

Nu har jag bara varit i några få afrikanska länder men kan definitivt säga att kontinenten har mycket att bjuda på. Fantastiska människor, underbara kulturer och en helt makalös natur! Jag tror det är bra att man öppnar upp dörrarna på olika sätt. Mycket fördomar byggda på okunskap försvinner.

Min väldigt afrikanska sambo älskar att titta på dokumentärkanalerna på TV. Han vältrar sig i dokumentärer kring Afrikas djurliv och förfasas/förundras över vissa traditioner som råder. Så nog lär han sig mycket om sin kontinent också. Men han blir arg när han ser reklam och det alltid är ett svart litet barn som lider i välgörenhetskampanjerna. Han tycker det ger en så dålig och snäv bild av något som är så mycket mer. Jag kan inte annat än hålla med.

Tänk, jag minns när vi fick Fyran i Sverige, då var det på sin höjd att man såg afrikaner på nyheterna i något svältreportage (inte för att jag kollade på nyheter då). Idag ser vi Afrika vart vi än vänder oss och det är så bra!



Nej, Milian måste inte äta upp maten och jag hatar att det finns barn som svälter.
Kommentarer (3)

Om

Min profilbild

kat

Har bytt ut resorna ut i världen mot resan i livet tillsammans med min son.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela