Simply kat

Ledsen att jag har varit tyst sa lange men det har bara inte funnits tid till att sitta vid en trakig dator. Jag har fatt oroliga mail bade fran mamma och pappa sa jag kanner att jag faktiskt maste beratta att jag har det fantastiskt har! De senaste dagarna har varit fullspackade fran morgon till kvall och jag sover inte manga timmar per natt. Faktiskt ar natterna jobbigast, ibland sover jag hemst daligt for det blir sa kallt pa morgonkvisten och jag har bara ett tunnt lakan. Sedan ar det sa mycket som snurrar runt i skallen sa jag har svart att somna. Men det var nog det enda negativa. Faktum ar att inte ens kommentarer som ` Ahhh spiders in my bed` fran min rumskamrat, kan gora livet samre, vi bara skrattar att det. Det gor inget att vara sangar har besok av ett gang myror pa natten. Igar visade en gast mig en knytnavesstor spindel som satt i en palm, den vill jag daremot inte ha i min sang!

Alla ar otroligt trevliga har och tar val hand om mig. Alltid far man en glatt leende och ett jambo eller mambo vipi (halsningsfraser). Vad ar det som gor Zanzibar sa speciellt da och hur ar livet har? Lat mig beratta. Dygnet startar nagonstans vid 5-tiden pa morgonen. Da borjar jag frysa och alla djur vaknar till liv och borjar vasnas. Morgonpigga manniskor borjar jobba och ar jag ordentligt vaken kan jag hora de forsta boneutropen fran moskén. Jag alskar ljuden pa morgonen som strommar in genom vara fonster. Men jag somnar om igen och sover antingen till 6 for att stiga upp till morgonskiftet eller sa vaknar jag sa att jag ar redo for frukost 9.30.

Stiger jag upp vid 6 ar det fortfarande morkt ute men det drojer inte lange innan det borjar ljusna. Ofta kommer det en regnskur pa morgonen. Skurarna ar sa maktiga att det inte gar att hora sig sjalv tanka pa grund av danet mot taket. Men bara nagra minuter senare ar det over och solen borjar varma dagen. Redan innan solen gatt upp och aven nar det regnar sa ar det en otroligt behaglig temperatur pa morgonen. Jag borjar jobba klockan 7 och for tillfallet strosar jag mest runt och tvingar folk att lara mig nagot. Klockan 9.30 far jag ga och ata frukost i restaurangen. Min frukost bestar av vattenmelon, papaya, ananas, apelsin (ibland), minibanan och en bit brod. Till bananen ater jag ibland tva pannkakor som ar saaa goda. De klar inte pappas pankisar men ar otroligt goda till frukost. Ater jag inte pankisar sa ater jag en omelett (gjord pa agg med vita gulor) med paprika, lok, ost och tomat. Till det har dricker jag bungojuice (om jag bara visste hur en bungofrukt sag ut) och en kopp te. Ja pappa, varmt for magen varje morgon, jag glommer inte. Efter frukost fortsatter strosandet i receptionen och ett kampande med alla halsningsfraser och andra ord pa swahili. Vid 14 ar det dags for lunch, da far jag valja vad jag vill fran menyn, hittills har jag bara atit en gang och det var en smaklos vegoburgare. Sedan jobbar jag vidare tills klockan ar 15.30. Dar slutar min dag pa jobbet om jag har tur. Tider ar inte sa noga har. Solen gar ner nagon gang vid 19 tror jag, sa jag forsoker njuta av sista solen innan dess. Vid 21 ar det middag och den serveras fran en stor buffe. Jag ater kryddris, pumpa, potatis med artor och en massa tjosan. Ska inte klaga. Julia har tydligen gatt upp flera kilo har men jag forsoker halla mig ifran att ata for mycket.

Jobbar jag eftermiddagsskift sa borjar jag 15.30 och jobbar till 22.30, enda skillnaden i rutinerna ar att da far jag mer sol.

Hotellet ligger langst bort av alla hotell precis vid ett fyrtorn. For att ta sig hit eller har ifran kan man aka bil (har jag ingen), ga igenom fiskebyn eller ga langs stranden. Om man kan ga via stranden eller inte beror pa tidvattnet, jag kanner mig ganska frammande och vit i byn sa jag foredrar strandpromenaden. Att ga i morker ar inte att foredra. Sa vill vi nagon stans i morkret far vi fraga nagon kompis eller ta taxi. Taxi ar dyrt och kostar ca 60:- till Cholos som ar det enda stallet man aker till pa kvallen. Baren that is! Taxi till Stone town kostar 600:- for en bil sa det galler att vara manga. Man kan i och for sig aka dala dala for 12:- men jag vet inte om jag vagar sjalv, vi far se. Dala dala ar det lokala fardmedlet och bestar av en pickup med trabankar. Den aker nar den ar overfull och inte forr!

Att aka bil pa vagarna har innebar att man aker i 10-20km i timmen (helt seriost), det ar bara huvudvagen som ar asfalterad och dar kan man kora snabbt. Kan inte aka mig matt pa bil. Jag tycker det ar sa faschinerande att aka genom byn i sakta mak och titta pa allt liv och rorelse dar. Alltid folk ute pa gatorna. Precis nar det borjar morkna sa tands det en massa eldar och folk börjar laga mat. Röklukten här är något speciellt och hör vardagen till, men gud vad jag njuter av alla dofter.

Summering av veckan som har gått:

Tisdag: Anlände och kom fram sen eftermiddag till Nungwi och Mnarani. Julia visade mig runt ppå ägorna, sedan blev det swahilimiddag med akrobat-show. Efter det åkte vi ner till Cholo's och jag träffade några jag känner sedan tidigare, bland annat Abou och Mohammed.

Onsdag: Åkte jag och Julia till Stonetown för lite souvernirshopping för Julia. Jag tyckte faktiskt att det var mycket trevligare den här gången än första gången vi var där i November. Men Stonetown äör hektiskt och ett kapitel för sig själv, jag kommer säker berätta mer om det en annan gång.

Torsdag: Min första lediga dag på egen hand. Jag promenerade bort till Nungwi och träffade gamla vänner, Ali, Saleh, Abou, Max, Sele. Åkte sedan iväg till nästa strand på moped för att relaxa lite med Yussuf, min arbetskamrat, medans han hade en stund ledigt. Vi drack milkshake och badade. Sedan åkte jag iväg en sväng till Kendwa och gick en lång promenad till stranden.

Fredag: Andra och sista lediga dagen på egen hand. Åkte iväg på en ötur bort till Matemwe med Abou för att prata igenom det senaste året. Så härligt att komma iväg och vägen bort till Matemwe är helt fantastisk! Det är så bördigt här! Matemwe bestod av några hotell längs en helt makalöst lång strand! Där var vi hela dagen och bara relaxade. På hemvägen åkte vi förbi en ruin från några portugiser. Där såg jag en så otroligt vacker solnedgång så det finns inte! Kände redan då att hur ska jag kunna lämna det här om 3 månader. Det här är mitt paradis!

Lördag: Första arbetsdagen. Bara strosande. Bjöd på Djungelvrål, det var högst roligt.

Söndag: Andra arbetsdagen. Bara strosande. Blev kallad caramello av några barn istället för mzungo (viting).

Måndag: Tredje arbetsdagen. Nu börjar det hända saker på jobbet. Jag lär mig saker och känner att jag faktiskt kann bidra med något.

Tisdag: Fjärde arbetsdagen. Gick sedan iväg med Julia till Ras Nungwi för att kolla in lyxresorten. Drack en ok milkshake och satt och pratade i de sista solstrålarna. Sedan gick vi på lyxtoalett där man tog en helt ren handduk för att torka händerna!

Onsdag: Arbetsdag där jag har varit komplett upptagen. Till lunch fick jag en makalös milkshake med papaya, jordgubb och banan. Efter jobbet var det högvatten så jag stannade för en gångs skull hemma. Gick upp på taket på en av byggnaderna och började läsa igenom mina anteckningar om swahilisk grammatik. Sedan relaxade jag i en solstol och lyssnade på musik även om inte solen lös! Det är Ramadan nu och därför ska jag snart gå tillbaka till jobbet för att jobba en timme. På så sätt är receptionen bemannad vid solnedgången så våra kära muslimer kan gå och äta.

Någon av de här dagarna har jag också varit på Cholos med Julia och Yakoub, en av våra servitriser (stavas nog inte så). Det var så dyrt där för honom så vi gick till en lokal bar istället. Det var intressant och mycket billigare. Jag har dessutom träffat två omgångar mend unga par från min resebyrå och suttit ner med dem och pratat svenska. Abou han är smart han, får mig att sälja sina utflykter.

Nu måste jag byta om och dra till jobbet.